Star Treff XXVII: Doctors

Treffrapport

Tack alla som kom och gjorde Doctors-treffen till en helande upplevelse!
---

Efter drygt tredje frågan fick jag svar:
"Jag fattar inte hur du kan spendera en hel dag med att kolla på tv-serier!"

Det var min bästa vän Klara som uttalade sig. Hon bor i Stockholm och skakar på huvudet varje gång jag går på Star Treff. Den här gången hade jag terroriserat henne lite extra eftersom jag hade sytt om min kostym inför treffen. Temat för dagen var ju "Doctors" - klart man måste ha medical-uniformen på sig då! Den sprack lite i sömmarna förra gången jag hade den på mig... måste sätta mig lite försiktigare i fortsättningen, kanske inte äta på Burger King i pausen heller.

Nåväl, till treffen bar benen lite efter klockan 07 på lördagmorgonen. Tidiga lördagmorgnar är väl inga problem, men att åka spårvagn över halva Göteborg med en Star Trek-uniform på sig är värre. Folk tittar lite underligt på en.

Efter lite trixande med ett par projektordukar och lite tjattrande med Karin i shoppen började medlemmarna snubbla in i foajén till RunAn. Ovanligt många hade uniform på sig tycker jag, eller så var jag helt enkelt ovanligt uppmärksam. Strax hittade jag något som stal min uppmärksamhet helt; ett par brädspel med trek-tema var utplacerade på borden - fram med tärningen! Klockan närmade sig tio och salongsdörrarna öppnades. Någon tjurrusning blev det dock inte, vet inte om det var tröttheten eller tanken på första avsnittet av TAS som avgjorde.

TAS och TOS blev det i alla fall i stora mängder, mest TOS dock, tack och lov. Bones kan väl ingen ogilla, och applåderna smattrade ikapp med gapflabben när han rev av replik efter replik, den ena vassare än den andra. Spock råkade ut för flest, men som alltid, på sitt vanliga vulcanska sätt så verkade han inte bry sig.

Näst sista avsnittet var redan bekant sedan innan och min mage som är van vid att få lunch vid 11-snåret började skrika om mat. Fiket nere på bottenplan hade goda smörgåsar, mums. Sen smet vi tillbaka till TOS-avsnittet och hann precis med att se Kirk kyssa Diana Muldaur, som vi annars känner som Dr. Pulaski i TNG men som här spelade Dr. Ann Mulhall. Kirk, ja, han hinner mycket på 20 minuter den grabben.

Passet avslutades med TNG-avsnittet Shades of Gray, ett av de tristaste avsnitten i Star Treks historia enligt min mening. Så jag tog en tupplur.

Det skulle jag inte ha gjort. Det kan ju vem som helst räkna ut att somnar man på Star Trek-visning så blir man retad. Jag får skylla mig själv och ta med fler koffeintabletter till nästa gång Shades of Gray visas. Första pausen tillbringades... jag vet faktiskt inte, kommer inte ihåg. Måste ha hängivit mig åt de där brädspelen igen!

Nästa pass inleddes med tre TNG-avsnitt med vår favoritdoktor Dr. Beverly Crusher! Tyvärr tycker jag att de fokuserade lite för lite på hennes doktorskarriär och lite för mycket på hennes kärleksliv, men vad gör man inte för den goda underhållningen? Publiken tycktes hålla med mig för när Beverly kysste en eller annan alien för femtielfte gången, tyckte jag mig höra ett smått irriterat suckande i salongen.

Suckandet kan ha fortsatt, men jag skulle ändå inte märkt något, för nu hände det saker. DS9-avsnitten tog vid där TNG-avsnitten slutade och Star Treks sötaste doktor någonsin visade sig: Dr. Bashir! Fokus låg på hans egenskaper som genetiskt förändrad och han hjälpte ett gäng andra genier att komma lite mer tillrätta med omvärlden. Speciellt en rollfigur kommer att dröja sig kvar på näthinnan, superintelligenta Lauren som hade ett, hrm, gott öga till Bashir. Ni som inte kommer ihåg vem hon var i raden av damer som faller för Bashir, så var det hon som låg och åmade sig på en liten blå säng som stod mitt i rummet.

Den långa middagspausen avbröt mig i min dimma och knuffade mig snabbt till en pizzeria på Gibraltargatan där några av mina vänner övade sig i pizzaätande på tid. Det visade sig att det var mödan lönt att vara tillbaka i tid för kostymtävlingen var mycket underhållande och strukturerad med det nya upplägget. Han som åt pizza snabbast, nej förlåt, han som hade tuffast kostym heter Samir Namér och var utklädd till sin favoritfigur, Captain Braxton från USS Relativity. Honom får vi stifta bekantskap med i Voyager. Kanske hade Samir rest tillbaka i tiden, från nästa treff som har tema Time Travel? Hmm... han såg ju lite förvirrad ut faktiskt.

Triviatävlingen verkade ha varit svår (jag försökte inte ens) och det var än en gång vår all-time-favourite Lorry Junholt som tog hem förstapriset. Fanart-tävlingen hade vuxit till sig sedan gången innan och många skojiga bidrag stod uppradade, men en solklar vinnare korades: en Spock-docka i tyg, sydd av Jenny Danielsbacka, som tyvärr inte kunde vara där och ta emot priset eftersom hon varit tvungen att åka hem och natta dockans ägare.

Värvningskampanjen har hittills börjat lite försiktigt och inte haft så många deltagare, vilket gjorde att chansen att vinna var stor. Bäst var ett par medlemmar som hade värvat två nya medlemmar vardera. Så sätt igång och värva folk, alla därute! (Jag har redan börjat tjata på min mamma...)

Fler DS9-avsnitt följde, liksom Bashirs dambekanta. Här började till och med jag gäspa så smått och ögonen längtade nästan bort från sockersöta Bashir för ett ögonblick. Så följde Voyager-avsnitten och jag glömde genast bort varför jag längtade bort från DS9. Doktorn i Voyager må vara rolig, men söt är han inte. De två första avsnitten var lite äldre, så vi fick återse en ambitiös assistent till Doktorn, Kes och kom ihåg varför de egentligen satte Seven of Nine på rolllistan.

Pausen kom och gick fort som ögat. Shoppen behövde lite assistans i form av kaffeförsäljare och självklart ställer man upp. Doften av kaffet måste gjort mig sömnig på nåt sätt för jag missade passets första Voyager-avsnitt, Critical Care, ett avsnitt som ställer intressanta frågeställningar om etik och moral, speciellt för läkare. Kommande avsnitt fick dock igång den halvtrötta publiken, mycket tack vare Jeri Ryans underbara skådespeleri i Body and Soul. Doktorn och Seven i en och samma person. Seven verkade inte speciellt road, men det var sannerligen vi!

Treffens näst sista avsnitt började, Enterprise-avsnittet A Night in Sickbay. Numera integreras Enterprise-avsnitten i treff-temat så nu var det Dr. Phloxs tur att få sina minuters berömmelse och visa upp sina, hur ska man säga, små egenheter. Som alla de andra läkarna vi observerat under dagen är även Phlox mycket kompetent med många fler kvaliteter än bara läkare. Ibland funderar jag: ska man skiva "kommer att vara mycket kompetent"? Det är svårt med tempusformerna när man skriver om science fiction, ännu värre blir det när de inbegriper tidsresor, men det kommer vi att få stora doser av på nästa treff 6 september som har temat Time Travel!

Lollo Ulriksson

 

Schema

TAS :20 Albatross

Kort paus - Inledning och första utlottningen

TOS 2:12 The Deadly Years

TOS 2:18 The Immunity Syndrome

TOS 2:20 Return to Tomorrow

TNG 2:22 Shades of Gray

Paus 30 minuter 13:40 - 14:10

TNG 4:23 The Host

TNG 6:22 Suspicions

TNG 7:14 Sub Rosa

DS9 6:9 Statistical Probabilities

Paus en timme 17:30 - 18:30

DS9 6:18 Inquisition

DS9 7:5 Chrysalis

VOY 1:12 Heroes and Demons

VOY 3:18 Darkling

Paus 30 minuter 21:55 - 22:25

VOY 7:5 Critical Care

VOY 7:7 Body and Soul

ENT 2:5 A Night in Sickbay

ENT 2:15 Stigma

Datum: 
24 maj, 2003
Lokal: 
Runan